mars 28, 2009 · 4:57 e m

Fotograferat från vårdagsjämningen

Like this:

Bli först att gilla denna post.

4 kommentarer

Under Personligt

4 kommentarer till Fotograferat från vårdagsjämningen

Jonas

mars 28, 2009 kl. 10:24 e m

Snygga bilder, trots den vit-svarta sjalen

Svara
Staffan H

mars 29, 2009 kl. 10:17 f m

Snygga bilder och jag gillar särskilt det svartvita porträttet och “kraka”. Självporträttet (för det är det väl?) tycker jag är riktigt kul och ovanligt. Samma gäller för chokladdrickaren. Det är väl Ögonkakao i koppen?

Försök få med hela föremålen nästa gång. Du klipper ofta någon millimeter eller två. Jag tror att koppen av glas liksom den vita muggen med choklad hade uttryckt mer om de hade fått komma med i sin helhet. Oftast är det på uttrycket och inte den roliga effekten som det beror. Att det är lätt att säga, men inte så lätt att få till alla gånger är en annan sak…

Svara
gurgin

mars 30, 2009 kl. 12:34 e m

Huss,

Killen i svart-vitt är bara ett spontan-foto på en kamrat som precis avslutat en öl! Chockladen vet jag inget om

Jag prövade att göra så först (kopp-klippet) eftersom jag inte ville ge bort bildens helhet, det var tänkt att bara en liten del av koppen skulle synas först men sen förhandlade jag fram något annat med mig själv!

En fråga om en bild du publicerade häromdagen, (http://staffanhuss.wordpress.com/2009/03/29/knack-knack/) jag undrar vart du tagit den första bilden någonstans?

Svara
Staffan H

mars 30, 2009 kl. 9:24 e m

Spontanportätt kan ofta bli bra och det blev det ju här.

Sedan kan det vara på sin plats med ett förtydligande: Det är naturligtvis den ensamma muggen jag syftar på. Bilden på vilken det dricks choklad är det inget fel på; där ger klippet uttryck och spänning åt bilden som fångar betraktaren.

Det där med att förhandla med sig själv kan vara fatalt ibland. Jag sumpade några bilder härom veckan just tack vare det. “De där bilderna tar jag sedan” tänkte jag, för det råkade vara bekvämast just då. Så skulle jag naturligtvis inte ha tänkt, för när “sedan” inföll hade jag givetvis glömt bort det och kom inte på det förrän det var för sent. Det är inte lätt alla gånger…

Bägge portklapparna hittade jag i Gamla stan och jag vill minnas att det var på Västerlånggatan de fanns.

Svara