Hiwa Abdelzadeh bad att få skriva några rader om dåden i Norge och följderna.
-
Den 22 juli 2011 kommer de flesta av oss, om inte alla, att minnas som den dagen då en person dräpte 76 människor, vi kommer minnas denna dag för att den var fylld av hat, grymhet och djävulskap som yttrades sig i form av en mänsklig handling – inte omänsklig, eftersom det ju var en människa som handlade – som drevs av rent människoförakt. Ett förakt som grundades i åsikten om att människor inte kan samexistera i ett samhälle. Denna föraktfyllda individ utförde en terrorhandling – ingen förnuftig människa benämner dennes handlingar vid annat namn, förutom dennes likasinnade.
Motivet för denna terrorhandling var enligt terroristen själv, att förgöra ett politiskt parti. Ett parti som Norges befolkning röstat fram och som idag regerar landet tillsammans med Senterpartiet och Sosialistisk Venstre, vars politiska ställningstaganden och värderingar inte endast värderas av de väljare som lagt sin röst på partiet, utan även av människor runt om i världen, som stolt motsätter sig människoförakt, rasism och inte minst terrorism, som stolt står för medmänsklighet. Ett Arbeiderparti.
När terroristen attackerade Arbeiderpartiet och dess ungdomsförbund (AUF) agerade han i syfte att dräpa allt vad dessa står upp och tar ställning för. Denne hade för syfte att dräpa människors personliga och politiska åsikter och värderingar. Men ack så enfaldigt att tänka att dessa värderingar och åsikter dör ut om människor som stolt bär på dessa dödas. Att hävda att denna terroristattack inte var politisk är att förolämpa och vanhedrar de människor som skoningslöst dödades för att vara aktiva och kämpa för sina politiska åsikter och värderingar.
När Sverigedemokraternas (SD) partiledare Jimmy Åkesson i en intervju med DN (angående terroristattacken den 22 juli 2011 i Norge) säger; ”Vår hållning är att man inte bör göra politik av detta tragiska dåd överhuvudtaget i detta läge, SD-företrädare eller ej.” är det att vanhedra och förolämpa de människor som föll offer för denna terroristattack just för sina politiska åsikter och värderingar. Dessa människor stod för medmänsklighet, något som tycks saknas inte endast hos Åkesson utan även hos de övriga i SD-ledet.
Terroristens åsikter och värderingar, utifrån vilka denne agerade, är politiska. Det är ett politiskt ställningstagande och i allra högsta grad en politisk agenda som så väl stämmer överens med Sverigedemokraternas ideologi. Att terroristen tog till terroraktioner för att framhäva sina politiska åsikter verkar (medvetet) ha undgått SD som en politiskt motiverad terrorhandling.
Det ter sig fruktansvärt enfaldigt när Erik Hellsborn, SD’s kommunalpolitiker i Varberg, skriver följande i ett blogginlägg; ”Om det inte funnits någon islamisering eller massinvandring hade det inte funnits något som triggade Behring Breivik att göra som han gjorde”. Han kan likväl säga att det är Arbeiderpartiets politik som är orsaken till att deras anhängare dödats.
Verkligheten är snarare den, att om det inte hade funnits terrorister som Anders Behring Breivik med likasinnade och terrorister med annan agenda så skulle inte ens en gnutta av det människoförakt som kom till uttryck den 22 juli 2011 i Norge, kunna frodas och spridas som pesten på denna jord.
Att SD ompaketerar sin rasistiska agenda från rasskillnader till att hävda att det är fel på andras kulturer och religiösa övertygelser gör saken inte till något annat än vad det är – människoförakt och rasism.